Sedan Föl- och ammajourens eldsjäl, Henrik Hult, blivit bestulen på jourens telefon under ett besök i Spanien, har telefonproblem uppstått för jouren.
   - Vi jobbar på att lösa problemet inom de närmsta dagarna, men tills dess hänvisar vi till vår hemsida, www.asvt.se, där det också finns ett tillfälligt telefonnummer att använda i akuta lägen, säger Lena Karlsson vid ASVT, Avelsföreningen för Svenska Varmblodiga Travhästen.
   - Där finns också tips och råd kring råmjölk, liksom hur man får en amma att acceptera ett nytt föl.
   Hon säger också:
   - På sajten finns också formulären för amma finnes eller sökes, och som vi gärna ser att så många som möjligt oavsett ras och sport använder för att underlätta för alla att hitta en ny ammma eller hjälpa ett moderslöst föl.

Att hästar uthärdar en tydlig stressituation medan de väntar på sin tur i slakteriet har ofta antagits. I en ny italiensk studie har man mätt nivåer av stresshormoner och konstaterar nu att teorin stämmer. 
   Under de 45 minuter som förflyter mellan att hästen tas från förvaringsområde till att bultpistolens effekter slår in, ökade noradrenalinnivån tiofalt och adrenalinnivån ökade med 30 gånger. Också plasmakortisol och betaendorfiner ökade enligt studien.
  Hästar är bytesdjur. De påverkas dramatiskt av emotionell och biologisk stress. Syn- och luktintryck på slakteriet gör sitt till för att framkalla rädsla och förhöjda stresshormonnivåer liksom hanteringen från människor.
  Hästar är sociala flockdjur och stressas när det uppkommer störningar i den sociala ordningen.     
  För att minska stressen under förslaktsfasen, bör man berika väntområdet. Man skulle kunna erbjuda hästen möjligheter att gå omkring eller på annat sätt hålla sig hästen sysselsatt i väntan på slakt.

Källa: The Horse

Jari Kuusela: Finns det daglig variation i resistens i de nedre luftvägarna hos häst (2009)
http://www.uppsatser.se/uppsats/7555d56063/
Att den biologiska klockan styr vissa fysiologiska mekanismer i kroppen har man inom forskningsvärlden ansett i flera decennier. Lungfunktionen hos människa är exempelvis nedsatt nattetid, vilket många astmatiker har problem med i form av nattliga anfall. Friska hästar tycks emellertid inte ha denna dagliga variation. Det är endast hos kroniskt och akut lungsjuka hästar, som variation i lungornas dygnsrytm kunnat påvisas.

Eva Olsson: Djävulsklo till häst - otillåtet hjälpmedel? (2010)
http://www.uppsatser.se/uppsats/3b5d9dbfe7/
Djävulsklo, Harpagophytum procumbens, är en afrikansk ört som i hundratals år använts för dess påstådda antiinflammatoriska och smärtstillande effekter. Under 1900-talet började örten även att användas på hästar som ett alternativ till konventionell behandling med NSAID, exempelvis fenylbutazon, framför allt vid långvariga ledbesvär. I Sverige klassas den som fodertillskott och får därigenom inte marknadsföras som medicinsk effektiv. Därmed finns heller ingen karenstid för tävling av häst. 
   Studier kring örtens effekter är gjorda framför allt på människor och gnagare, men örten har i flera studiers resultat visat sig ha påvisbar antiinflammatorisk och analgetisk effekt och kan jämföras med NSAID, om än inte lika kraftig effekt.

Lina Nilsson: Glukosamin som fodertillskott till häst (2010)
http://www.uppsatser.se/uppsats/e88f1f062a/
Ledproblem, och framför allt osteoartrit, är vanligt förekommande hos sporthästar. Hästarna blir obrukbara på tävlingsbanan i förtid, vilket leder till stora kostnader för aktiva inom hästsporten liksom försäkringsbolag. Också djurskyddsaspekten ska tas med i beräkningen då det handlar om en mycket smärtsam sjukdom. Behandlingen består i smärtlindring och antiinflammatoriska medel, men det motverkar inte framskridande av sjukdomen.
   Glukosamin anses vara ett förebyggande fodertillskott, men inte många studier visar på verkliga resultat. Samtidigt påpekas att studierna i många fall är av dålig kvalitet och att man inte kan lita på resultaten. Emellertid är få studier gjorda på häst, men det händer att man använder mänskliga resultat i marknadsföringen av glukosamin för hästar. I uppsatsen sägs det att glukosamin har en låg biotillgänglighet till häst, vilket gör att substansen inte tar sig fram till leden, där det är tänkt att den ska göra nytta.

Jenny Hedenby: Spolmaskassocierad kolik hos häst (2010)
http://www.uppsatser.se/uppsats/b3595d1633/
Material från sex rapporter sammanställer denna litteraturstudie om hästar med kolik orsakad av spolmask. Särskilt tyngdpunkt för den här uppsatsen ligger i förekomsten av spolmaskassocierad kolik, predilektionsområde för obstruktion (vilket område som är mest benäget att bli tilltäppt av spolmaskangreppet), riskgrupp, riskperiod samt avmaskning i samband med kolikanfallen.
   Ett synnerligen aktuellt ämne då avmaskningsmedel numera är receptbelagda och att en alltmer utbredd resistens förekommer. 
   Det är under hösten de flesta kolikfall inträffar och riskåldern är cirka 5 månader. De flesta av hästarna är avmaskade 1-5 dagar innan kolikfallet.

Johanna Appelgren: Placentit hos häst (2010)
http://www.uppsatser.se/uppsats/a6dd576534/
Ett för hästnäringen stort problem ur en veterinärmedicinsk synvinkel är ekvin placentit (moderkaksinflammation hos häst). Vanligaste orsaken är virusen EHV-1 och EVA, samt mykotisk agens, Histoplasma.
   Mikrober kan spridas till placenta via blodet eller ascendera från vagina, vilket skapar olika infektionsbilder. Också diagnosticering och behandling belyses. För att sätta in den ekvina placentiten i ett sammanhang och underlätta för läsaren börjar uppsatsen med en beskrivning av hästens normala moderkaka.

Cecilia Grahn: Hur skiljer sig ston åt i försvaret mot endometrit (2010)
http://www.uppsatser.se/uppsats/e2bea6bd11/
Kvarstående betäckningsinducerad endometrit liksom andra typer av endometrit är ett stort problem inom hästnäringen. Främsta orsaken är infertilitet hos ston. En del ston är oförmögna att klara av den inflammatoriska reaktion som normalt följer av betäckningen (för att eliminera bland annat sperma). De kan lättare drabbas av kronisk infektiös endometrit. Varför en del ston inte kan hålla livmodern fri från inflammation, är oklart, men många teorier har framförts, exempelvis defekta myometriekontraktioner, stoets reproduktionshistoria eller anatomiska aspekter (såsom pneumovagina, otillräckliga mekaniska barriärer eller en horisontell livmoder). Men detta arbete menar också på att den felande länken kan vara immunologisk. Det finns emellertid inget enkelt svar på varför en del ston drabbas och andra inte.

Sedan vulkanen Eyjafjallajökul på Island fick utbrott för en vecka sedan, spred sig aska och gaser ut över Europa, vilket kan innebära risker för alla som inandades detta. Enligt en fransk forskare, Eric Richard, Frank Duncombe Laboratory, som studerade just sjukdomar i hästars luftvägar.

Medvetslöshet, kvävning och död (förgiftning av koldioxoid och vätesulfid) är risker som kan drabba hästar som befinner sig i närheten av vulkanen. Vätesulfid och aska kan också framkalla bronkial sammandragning, hosta och bronkit hos hästar.

I övriga delar av Europa, följer luftvägsproblemen samma geografiska väg som för människor. Men RAO-drabbade hästar (Recurrent Airway Obstruction; tidigare benämningar: COPD och kvickdrag) har förhöjd risk för att drabbas, likt astma- eller KOL-diagnostiserade människor.  

Det finns inte mycket kunskap om hästar i detta avseende. Veterinärer och forskare får förlita sig på motsvarande information om hästar.  

Bästa sättet att skydda sina hästar från sjukdomar relaterade till vulkanutbrottet är att hålla dem borta från luft där de här partiklarna förekommer. I vilken grad individen kan drabbas beror på koncentration, storlek och på den mineralogiska sammansättningen av askpartiklarna.

Hästar som bor i närheten av en vulkan bör evakueras. I omkringliggande områden bör hästarna hållas inomhus så mycket som möjligt. Hästägare bör följa väderleksrapporterna för att hålla reda på askans väg. Man bör undvika ihärdig träning utomhus. Luftvägssjuka hästar bör inte tränas alls.

Visar hästen på andningssvårigheter, ska veterinär tillkallas på stört.

Källa: The Horse